Pezenas portar

Pezenas är en stad som inte längre är vad den varit, det vill säga huvudstad för Languedoc. Det är sant att storhetstiden inte varade så värst länge, men under de åren hann man bygga flera pampiga hus. Inte minst portarna lockar till sig uppmärksamheten.






Det visar sig att det bor en portmakare i staden. Han heter Serge Ivorra och är ansvarig för portar i hela regionen, inte bara i Pezenas. En del har han restaurerat, andra har han snickrat upp helt och hållet, fast i gammal stil. Han har till och med ett litet portmuseum i sin verkstad på rue Montmorency i övre delen av staden, mitt emot det för länge sedan nedbrunna slottet.

Fler bilder från Maguelone

Toppbilden är tagen i Maguelone, som ligger någon halvtimme från Montpellier, mitt i lagunlandskapet (jag skrev tidigare om katedralen på ön som ligger just där). Jag skriver "lagun" men vet inte om det är den exakta geografiska beteckningen. "Ètang salé" på franska. Det är alltså en insjö som ligger i omedelbar anslutning till havet och som har vattenkontakt med det.





Det är fråga om en rad laguner som sträcker sig längs kusten från Agde till Camargue, 8 mil ungefär. Väldigt bra för fiskare, liksom för alla sorters fåglar, inte minst flamingos.






De användes förr i tiden också för navigationen, eftersom där är man skyddad vid stormar. Det går att ta sig fram från lagun till lagun, särskilt sedan kanalen från Rhone till Sète blev klar i början av 1800-talet. Det skall gå, enligt uppgift, att hyra pråmar ifall man har lust att göra hela sträckan på egen hand.

En eftermiddag i Arles

Jag åkte till Arles för en snabb titt på stadens historiska byggnader. Sedan satte jag mig en stund vid Place du Forum bara för att ta en snabb espresso innan nästa sevärdhet. Halv fyra en hösteftermiddag. De sista solstrålarna når nätt och jämnt mitt bord. Två damer sätter sig vid bordet bredvid och blir serverade varsitt glas rosé.



Jag får för mig att de har kulturella yrken, kanske för att den ena är kortklippt, kanske för att den andras frisyr påminner om Simone de Beauvoirs. Klädseln är okonventionell, om än inte helt ovanlig: fleecejackor, joggingsbyxor.



Simone röker Marlboro Menthol. Den riktiga Simone rökte nog Gauloises, misstänker jag. Fotriktiga skor men också örhängen. Bohème chic?



Efter tjugo minuter reser de sig och går. Jag bestämmer mig för att de kommer hit varje dag vid samma tid. En förståndig vana. Jag bestämmer mig för att det är två trevliga damer.